Afropower ala Ugglastajl..

It made my day kan man säga... 

Hittade grymmaste peruken i skolan i går och adopterade den hela dagen.

Kom tillbaka 80-talspermanent. Ska nog köpa mig en egen klistra fast... 

Varför inte liksom om man använder färgade linser och hårförlängningar? Eller lägger i silikonkuddar i behån... Nej, afroperuk det är nog min grej.

Dock hade mina skolkamrater svårt att ta mig på allvar när vi diskuterade och jag såg ut som en kvinnlig Uggla...Haha

Idag bär det av till Kläppen och Swedol för att sen till kvällen fyllas på med mer monterfix..

Nu är det nära. I morgon 13.00 smäller det.

Namaste

Tacksamhet

Jag känner stor tacksamhet över allt jag får vara med om.
Att få äran att komma in på den bästa skolan, att få lära känna 39 st underbara människor och dela deras erfarenheter och upplevelser under två år.
Tre av dessa tjejer delar jag bil med varje dag och kan utbyta tankar,livserfarenheter och hjärtliga skratt med. Tack Ulrika, Sarah och Caroline för att ni steppat in i mitt liv. Ni gör det så mycket rikare.
Tack till min familj för att ni finns omkring mig och stöttar.

Varje dag utvecklas jag, varje dag lär jag känna mitt sanna jag lite bättre. Har t.om vågat mig så långt att jag skall gå en kurs 1-2 december. En kurs i Oneness här- http://www.inspirelife.se/foretag/
Det känns otroligt bra och absolut rätt läge för detta just nu.
Allt är omhändertaget. Namaste.

Hur är det annars då?
Full fart, monterbygge snart klart inför vernissage på torsdag.
Igår var vi på Hjultorget i Insjön och rekade inför att göra ett julskyltningsfönster till
Sportringen den 30 november.
Idag startar det sista projektet för denna termin, kan bli fängslande spännande.

Hoppas ni alla får en bra tisdag Happy People..

Provskyltning i låda

Redovisning-check.
Projektledningsprov-check.
Börjat bygga monter-check.
Saker börjar betas av på To-Do listan, fler tillkommer.

Jag är tacksam att jag fått möjligheten att gå denna utbildning, jag har kämpat för att komma hit där jag är i livet just nu och jag tänker kämpa vidare.
Kämpa med självkänslan som sviktar ibland och modet att våga.
När jag känner mig vilsen och tvivlet bygger bo i mitt hjärta har jag träffat underbara människor som förstår och ser MIG. Kärlek.

Igår fick vi en uppgift att i en låda göra en skyltning/exponering av saker vi snabbt fick plocka ihop i skolan.
Prestationsångesten tog då tillfället i akt och stegade rakt in i min kropp utan tillåtelse. Kaos.
Jag blev sittandes en lång stund och såg alla andra fixa&dona i sina små lådor men jag bara satt och kände att JAG kan ju ingenting, har ingen feeling och ingen kreativitet.
Sist av alla fick jag sedan ihop något.

Lådan var helt i trä så jag häftade fast ett stort tyg bakom för att få in känslan jag tänkte mig.
Pristagsen är gjorda av björktapet. Resultatet- känns bra, inte lysande.
Kunde vart bättre med mer rekvisita. Samma höjd på alla tallriksstaplar och fler muggar.
Men det känns ändå jag.
Övning ger färdighet.

Idag är det fredag och jag önskar er en härlig kärleksfull fredag...
Alla är ett.
Namaste

Som-jag-vill-ha-det Mr Perswall

Ja dessa skönheter skulle sitta fint på mina väggar. Kommer från Mr Perswall som har så mycket snyggt och jag skulle kunna gå bananas inne där. Kanske tapeter ska bli min nya hang-up? Lägga ned mitt sko-samlande?
Åh jag älskar dessa, blir så glad i kroppen=) Så det måste ju betyda att de är hos mig de skall sitta?
Eller vad tror ni?

Uppdatering...

Nu var det ett tag sedan jag var in här... Det är mycket nu!

Clash Of Nation projektet är snart i hamn och endast redovisningen återstår.

Holger projektet är påbörjat med en bra ide så nu skall det byggas monter och sys.... Grymt och galet roligt men stressande och den biten är jag inte bra på. Jag vill ju alltid prestera det allra bästa.

Har dessutom krockat rätt skapligt med bilen för ca två veckor sedan så sömnen är inte helt okej och lite sviter i ryggen men jag lever. Så nu står en ny bil( bättre begagnad) på parkeringen och det är dags att börja köra och släppa rädslan för andra bilar. Missade ju då en hel vecka i skolan pga det då de fick skylta till andra butiker i Orsa och det grämer mig.

Minstingen åkte sedan på halsfluss med hög feber 1 vecka och blev riktigt dålig. 3 av dessa dagar valde jag att prioritera min skola för att de två sista vara hemma och vara med honom. Dålig mamma. Missade då två dagar i skolan.

Träningen då............... Jo den blir inte alls av. Väldigt dumt då min kropp tydligen behöver röra på sig för att fungera. Var ska man få tiden ifrån?
Varför måste man vara så ambitiös?
Varför jämför  man alltid sig med alla andra människor man tycker är så mycket bättre? Varför värderar man alltid sig själv efter det man presterar? Varför har man alltid så galet mycket tankar i huvudet?  
GAHHHHHH....

Jag sitter fast i mitt huvud...
Så nu ska jag ta en promenad och försöka hitta syre och lugn.
Namaste